Vård, skola och omsorg har varit slagord i det politiska livet under de senaste 10-15 åren. Där har partierna bekänt färg och försökt vinna röster. Särskilt har den politiska debattens vågor gått höga kring valfrihet, entreprenader och privatisering. I den politiska verkställigheten tillväxer nu med stor kraft marknadsanpassningen. På skolans område har andelen fristående skolor ökat dramatiskt sedan 1991. I och med Lagen om valfrihet (LOV) från 2008 sker en stark framväxt av marknader för äldreomsorg och primärvård. Men vad innebär marknadsanpassningen för de folkvaldas, medborgarnas, brukarnas och de professionellas möjligheter att påverka politikens verkställighet? Kan för demokratin centrala värden – likabehandling, öppenhet, professionell integritet – vidmakthållas när förvaltning blir business? Vem gynnas när förvaltningarna skiftar från de offentliga monopolens storskalighet och oåtkomlighet till de multinationella koncernernas oligopol? Arbetsgruppen Förvaltning som business har som syfte att undersöka och diskutera statsvetenskapliga forskningsbehov och forskningsmöjligheter med anledning av marknadsanpassningen av välfärdstatens kärnområden. Vi vill särskilt välkomna inte bara regelrätta papers och projektbeskrivningar utan också korta och spontana tankepapper.
Ordförande
Maria Jarl, Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet
E-post: maria.jarl@pol.gu.se
Urban Strandberg, Centrum för forskning om offentlig sektor, Göteborgs universitet
E-post: urban.strandberg@cefos.gu.se
Schema
Uppsatser
Millares. "Den underordnade överideologin"
Rönnberg. "Inspecting the ’Market’"
Szücs. "Two Logics of Governance in Organizing Public Sector Reform"
Örnerheim. "Marknadsskapande, valfrihet och e-‐hälsa i sjukvården"
Wihlborg. "Implementeringsloopen"